Fredriks nyhetsbrev februari 2015

Jag heter Fredrik Jerlov och arbetar med reklam och annat viktigt. Det här är mitt oregelbundet utkommande nyhetsbrev – som inte längre är ett nyhetsbrev utan mer en personlig reflektion över tingens ordning i och utanför reklambranschen. Vill du också prenumerera? Klicka här för att anmäla dig.

Om mystiska örter och en regering som kanske kommer

Jag satt väl där i stolen vid poolen i solen (!) i Thailand och hade kanske lite tråkigt. Värmen tryckte på. En bit bort stod en kock och brassade kött tillsammans med ett knippe  suspekta örter. Jag blundade, det kom som ett dis över mig och eftersom det vid denna tid var ”nyval” på tapeten hemma i Sverige så stod det plötsligt klart för mig vilken regering det är som (nästan) alla vi svenskar egentligen vill ha: En regering utan politiker!

Jag fick fatt på en bambupinne och krafsade ner alla ministrarna på ett sladdrigt rispapper som nyss dök upp ur resväskan. Möjligen kan listan inspirera? Det kan ju bli val igen snabbare än man anar.

***

Integrationsminister
Vilken enda person har gjort mer för acceptansen av ”nysvenskar” än alla vi andra tillsammans? Vem kan bara med en blick få tyst på den mest lågpannade järnrörsviftare? Vem är svenskast av oss alla trots att han inte sjunger nationalsången? Naturligtvis ska vi ha Zlatan Ibrahimovic som chef för Integrationsdepartementet med särskild uppgift att inspirera alla som tror att svenskhet och hårfärg hör ihop.

Finansminister
Jag vill ha någon som vet hur man tjänar en krona. Men också som vet hur det känns att bli av med den. Jag vill ha någon som har lärt av sina misstag och kommit ut på andra sidan som filantrop och välgörande global entreprenörsfilosof. Bara ett namn som matchar den profilen: Percy Barnevik.

Justitieminister
Kanske min drömregerings mest självklara val. Nej, inte Camilla Läckberg. Jag tänker förstås att vi borde ha GW själv vid den här portföljen. När han grymtar tystnar polisen. När han flyttar sina glasögon darrar buset. När han sträcker sig mot käppen bleknar de förhärdade. När han uttalar sin dom så är det slutpläderat ur alla perspektiv.

Skolminister
Inte för att han är en av mina goda vänner. Inte för att han vet mest (även om han faktiskt gör det). Utan för att han har så fantastiskt väl utvecklad feeling för hur barnen tänker, lär sig och utvecklas. Vi ska ha Rickard Olsson bakom den största katedern och sedan kommer varenda unge i Sverige att läsa läxan med glädje.

Äldreminister
Alexandra Charles, förstås. Dels för att hon vet hur man gör för att hålla sig evigt ung med värdighet. Men framförallt för att hon med självklarhet funnit ett sammanhang som länkat samman 1.6 miljoner kvinnor i sina bästa år utan några spår av bitterhet eller cynism i botten.

Nytänkarmininster
Visst borde vi ha ett departement för nya tankar? För kreativitet och laterala insikter som kan komma samhället till nytta i stort som smått. I så fall är det givet vem som borde driva det: Anna Qvennerstedt, tongivande på Forsman & Bodenfors: Göteborgs, Sveriges och nu också världens bästa reklambyrå.

Optimistminister
Jag vill ha en minister som kan övertyga mig om att allt inte kommer att gå åt helvete. En ljusspridare, som på ett trovärdigt sätt förmår sprida framtidstro omkring sig, på det att vi alla ska orka ta nya tag mot en ljusnande framtid. Han finns i verkligheten. I FN vet alla vem han är. Han heter Hans Rosling.

Fredrik Lindström-minister
Regeringen blir inte komplett om inte Fredrik Lindström sitter där. Frågan är med vilken portfölj? Jag tänkte länge runt detta… Språkvård känns inte som det förtjänar ett eget departement. Inte frågesport heller. Istället tror jag FL kommer bäst till sin rätt som folksjälskurator. Ingen vet bättre än han vilka demoner som smyger runt i den svenska radhusidyllen.

Försvarsminister
Man vill ju ha någon som kan ta en smäll. Och som kan ge en också, om det behövs. Man vill ha någon som fullt ut kan leva sig in i den av hävd nödvändiga svenska underdogstrategin – men som samtidigt inte räds varken fan, trollen eller Putin. Man vill ha någon som tar fajten. Hon heter Frida Wallberg och är Sveriges genom tiderna mest framgångsrika kvinnliga boxare.

Utrikesminister
Jag hittade rätt namn med en gång. Problemet var bara att hon hade ett annat jobb, men i min Thailanddimma var ju (nästan) inget omöjligt så jag nominerade en ung och sannolikt omdömesgill, mycket folkkär och relativt nybliven mamma till jobbet. Hon har redan en del erfarenhet av att representera Sverige utomlands kan man säga och helt omöjligt är det väl inte heller att hon med tiden behöver ett nytt visitkort. Min utrikesminister heter Victoria Bernadotte.

Hälsominister
Vi måste ju alla fläska ner oss (eller upp oss). Träna och leva sunt. Vem kan få oss att göra det vi alla vet att vi borde göra utan att ledsna på vägen och samtidigt unna oss en cigarr någon gång? Jag tänker det ska vara någon som föregår både med det goda exemplet och det goda humöret och helt enkelt dansat sig fram till rätt kroppsmodell: Steffo for president (of the healthministry!)

Miljöminister
Det finns många gubbar (och gummor) med skägg att välja på. De har säkert rätt allihop – problemet är att de inte riktigt kommunicerar med oss vanliga skräpiga svenskar. Vi flyger till Thailand ändå. Frågan är vem som kan få oss att ta cykeln istället? Jag tänkte att den svåraste gruppen att påverka är – som alltid – medelålders män. De som ser inget. Hör inget. Gör inget. Läser inget. Eller… om de läser, så läser de Jan Guillou. Därför får han bli miljöminister och bums skriva en bok om jordens undergång.

Kulturminister
De där örterna som kocken pysslade med en bit bort var inte starka nog. Annars hade jag säkert stoppat in en Astrid eller en Selma som ledare i mitt kulturministerium. Nu kände jag mig hänvisad till de fysiskt levande och det gjorde arbetet lättare. Jag tänkte på stil. Humor. Omdöme. Klass. Skönhet. Till slut var det bara den ende(a) kvar. Lill Lindfors.

Jämställdhetsminister
Det behövs ett humanistiskt initiativ i min regering. Någon som sätter gubbigheten på själva bastuaggregatet. Jag tänkte på alla de riktigt manliga män jag känner och på vilken person som snabbast skulle kunna plocka fram den där klara droppen av kall svett högst upp vid deras hårfäste. Svaret; En kvinna känd av sina vänner för sin blixtrande intelligens – men av en hel värld för något annat. Jag vill se den man som säger nej, när Izabella Scorupco kräver alla kvinnors rätt.

Statsminister
Till sist. När alla sagt sitt och Ramlösan är uppdrucken – vem lutar sig tillbaka och reflekterar över rätt och fel? Vem sitter vid änden av bordet och låter sitt ansikte lysa över församlingen? Vem ser oss människor och älskar oss alla trots våra svagheter? Vem bryter så vackert på finlandsvenska att vi gärna följer varje tanke och varje liten vink, även när den sker med lillfingret? Allas vår Mark Levengood förstås.

***

Det blev som synes inget vanligt nyhetsbrev den här gången. Hoppas ni ursäktar. Får skylla på de där örterna i Thailand.

Nästa gång är jag tillbaka med massor av sanna och osannolika historier om allt i och utanför reklamens härliga värld. 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *